Ränneslättsturen - en förlorad andraplats!

Det blev till en tredjeplats i H30 i gårdagens Ränneslättstur, ett resultat som jag utifrån förutsättningarna är nöjd med, men som samtidigt också är något av en besvikelse när jag vet att jag kan köra betydligt bättre när jag är i form och att jag återigen får slita för mycket i början.
Loppet gav dock flera positiva resultat för Team T-bikes och de övriga träningskompisarna. Speciellt skulle jag vilja nämna Martin Wenhov pallplats i H40 – det känns otroligt skoj att han äntligen får betalt för den träningsiver och det engagemang som han har lagt ned efter sin sjukdomsperiod tidigare i vintras. Bara att gratulera!! Christian Månsson, en inbiten triathlet som i våras var som bambi på hal is så fort där var tillstymmelse till rötter och sten i skogen, körde också starkt och kom på en 18:e plats i elitklassen. Stefan Larsson provade ett nytt beteende (öppnade lugnt och ökade efterhand istället för att öppna på max och sedan tokvägga) och verkade ha fått en positiv aha-upplevelse av det. Lars då? Ja tyvärr defekt igen – när skall oturen sluta för den mannen!

Jag och Christian provkörde både masterstarten, den delen av banan som går på deras permanenta träningsslinga och de sista 10 km av banan. Förhållandena var mycket fina med snustorra spår. Efter att ha blivit mycket väl omhändertagna hemma hos Mats föräldrar i Silverdalen var det därför extra trist att konstatera att himlen hade öppnat sig över Eksjö under morgontimmarna.

Masterstarten var som vanligt nervös och halvt livsfarlig på sina ställen. Fick en bra position in på grusvägen (Palmbergs hjul) men klantade till det (= vågade inte gå in i en skarp högerkurva) och hamnade som enda cyklist i ett sidospår med sand. Eftersom det var ganska tungkört här så tappade jag en hel massa placeringar. Fick gå på max för att jaga ikapp de övriga konkurrenterna. Precis innan Bjälmen låg jag sist i klungan där Justus, Michael Johansson, Kulin och de andra konkurrenterna i H30 satt. Inne på ett av de första singletracken hoppade min kedja av och jag fick släppa den gruppen. Istället hamnade jag i en större grupp på 10-15 cyklister. Förutom Tim Nilsson (CkC4) så hade de övriga ingen speciell lust att hjälpa till med dragjobbet. Jag försökte sticka från gruppen ett par gånger (för att jaga ifatt klungan framför) men det var svårt att hålla ett högt tempo på de till tider väldigt hala rötterna. Några kilometer efter andra varvningen vid Bjälmen (18 km) kom där som tur var upp en junior som höll riktigt bra tempo, jag hängde på och tillsammans så ryckte vi upp till gruppen framför där Justus, Michael och övriga satt. Fick lite ny inspiration då och kände att man var med i matchen igen….kanske lite väl mycket inspiration eftersom jag valde att attackera direkt uppför Bastabergen. Resultat blev att jag, Michael Johansson och Per Kumlin (och en junior) fick en lucka till de övriga och den höll vi in till tredje varvningen vid Bjälmen (40 km). Då jag inte har någon langning så var jag tvungen att stanna för att plocka upp flaskorna och fick då släppa gruppen – ett avgörande moment i loppet för min del. Det är bara att erkänna att jag säkert inte hade rått på Michael Johansson då han var för stark, men jag hade nog kunnat köra hem en säker andraplats om jag suttit med i den klungan. Nu hamnade jag istället på mellanhand och tappade i tempo in på den permanenta träningsslingan. Då kom en grupp med bl.a. Tim, David Windisch (Nässjö CK), Benny Andersson och Justus ikapp. Passade då på att ligga på rulle på David (han kunde banan utan och innan) och kunde vila lite. Gruppen höll ihopa ända tills skidstadion (59 km) då jag gick fram och gjorde ett ryck uppför den bitvis hårda backen. Den enda som kunde hänga på var Tim och där blev snabbt en lucka till övriga. Lite senare kunde dock även David och Benny ansluta. Benen kändes vid det här laget pigga och jag gjorde en hel del dragjobb – läget var perfekt för min del eftersom de övriga i gruppen inte körde i H30. Vi körde på i ett högt tempo och ökade säkerligen avståndet till dem där bak. När det var cirka 10 km kvar började det hända saker. Benny tröttnade och fick släppa. David gjorde ett ryck (märkets att han visste exakt vart han skulle göra det), Tim stack iväg och helt plötsligt kom det upp en H30 åkare bakifrån (en Mattias Lövgren från Finspångs CA). När jag skulle försöka öka tempot för att följa med de övriga så märkte jag att det inte fanns speciellt mycket kraft kvar. Samtidigt började jag få krampkänningar i vaderna. Jag tokdog helt plötsligt och fick sätta ned tempot rejält, ibland tyckte jag att där knappt var styrfart. Mattias (Finspångs CA) låg mestadels på min rulle, vet inte om det var taktiskt eller för att han var lika trött som mig men i alla fall så låg han på min rulle hela vägen in mot målet och spurtade sedan om precis innan mål. Väl i mål var jag helt slut – längesedan jag har tagit ut mig så pass mycket!

Med tanke på att träningen de senaste veckorna minst sagt har varit lidanden pga andra åtaganden, och att jag var förkyld och vilade 5 dagar förra helgen så är jag relativt nöjd med att jag håller en så pass hög lägsta nivå att jag kan köra in på en tredjeplats. I mål var avståndet till Martin och Christian endast 3 minuter, men innan jag dog på slutet så har det varit upp emot kanske 6-7-8 minuter (Christian mätte det till ca 5 minuter när vi passerade Eksjö och efter det så ökade/ryckte vi ganska rejält ute vid skidstugan). Jag slog flera av de värsta konkurrenterna i den sammanlagda ställningen och bärgade viktiga poäng. Jag är INTE nöjd med att jag återigen fick släppa en grupp för att byta flaskor. Jag är absolut inte nöjd med att jag kommer i fel grupp i starten och måste slita/gå på max för att köra ikapp. Avslutningsvis så dricker jag på tok för lite under loppen (denna gång drack jag lite mer än 2 flaskor på drygt 3 h, det är för lite även om det inte var supervarmt)!

Fullständiga resultat finns här. Hoppas också att det dyker upp lite bilder från tävlingen snart. Kommer nu att gå in i en lite annan träningsfas där jag återigen kommer att fokusera på syreupptaget och långa tempointervaller. Den högkvalitativa träningen (och tävlandet) de senaste månaderna har gjort att jag är stark i de tekniska och hårda (=uppför) partierna, men att min tempohållning på grusvägar har försämrats, vilket det alltså är dags att göra något åt!