Kanonbra tävlingar i Borås

En tredjeplats på lördagen och seger på söndagen i H30 klassen blev resultatet efter helgens dubbeltävling i Borås. Bägge loppen bjöd på mycket trevliga och omväxlande banor med en del höjdmeter och härliga singletracks, så pass trevliga att jag kommer att köra igen nästa år!

Lördagens tävling var i och för sig inget att skriva hem om. Man kan väl lugnt säga att jag fick betala räkningen för en hektisk vecka med alldeles för lite sömn, och kanske lite väl hård träning efter Lida Loop. Hur som helst så var min kropp väldigt sliten, och de tre första varven hade jag svårt att höja tempot och benen kändes väldigt mosiga i uppförskörningarna. Jag låg omkring 3-4 plats i H30 cirka en minut efter ledaren (Ola och hans fru bidrog återigen med värdefull pepping – tack!). På näst sista varvet tänkte jag att det fick vara nog och gjorde ett ryck. Kom upp så att både ledaren och tvåan var inom synhåll och jag var cirka 10 sekunder efter när vi gick ut på sista varvet. Tyvärr så dog kroppen igen, och dessutom blev jag bromsad av en tjej som jag skulle varva. Till slut blev det alltså en tredjeplats, en stor besvikelse eftersom jag normalt bör slå dem som var före mig ganska enkelt. Resultat från tävlingen finns här.

Med tanke på hur det hade gått på lördagen så hade jag ingen större förhoppning om att det skulle gå bättre på söndagen. Jag fick dock rejält med sömn natten till söndagen, och kände mig hyfsat fräsch på morgonen och under uppvärmningen. Banan passade mig bra också med två långa stigningar och sedan ett ganska långt stökigt parti med mycket sten och rötter (trodde aldrig att jag skulle skriva detta, men faktum är att jag körde från flera elitåkare i just detta partiet). Som vanligt så var min start en katastrof (fick inte i skon i pedalen) och jag var väl en av de sista upp i första backen. I backen tog jag nog 10 placeringar dock, och hängde sedan en elitåkare från Almby som var på väg upp i fältet. I nästa stigning och in i det stökiga partiet tog vi ytterligare placeringar och ute på andra varvet gick jag om samme elitåkare i just det stökiga partiet. Efter det så hade jag en ledning på dryga minuten i H30, som jag sedan höll resten av loppet. Kunde tom tillåta mig att köra på säkerhet sista varvet (det hade börjat regna och var ganska halt på stenarna). Resultat finns här.

Sett i backspegeln så är jag ganska nöjd med helgen, i och för sig var lördagens tävling förmodligen årets sämsta för min del, omvänt så kände jag mig ganska stark på söndagen (även om klippet fortfarande är långt borta). Veckan som kommer, kommer jag att ägna åt vila och lugn träning för att åter igen hitta formen till Ränneslättsturen.

Helgens tävlingar har också varit nyttiga för att lära känna mina egna styrkor och svagheter. Det var ganska tydligt under tävlingarna att jag är väldigt stark uppför och i ”flacka” tekniska/stökiga partier. Här plockar jag flera placeringar och kör jämnt eller starkare än cyklister som normalt är bättre än mig. Dock är det (tyvärr) också väldigt tydligt att jag tappar i tekniska utförskörningar och/eller i partier med hög fart och många (skarpa) svängar. På långloppen spelar dessa partier inte så stor roll då där dels inte är så många och man oftast har möjlighet att hämta igen det direkt efter. På XC-loppen är det dock en helt annat, och det får stor betydelse för slutresultat. Exempelvis så kom Stefan Carlsson (Västerviks CK) ifatt mig under söndagens lopp. Jag har kört ganska jämnt med honom på långloppen i år, och här hade jag inga problem att köra jämnt varken uppför eller i stökig terräng. Men vid varje nedförslöpa fick han en lucka på 15-20 meter, som jag sedan skulle täta och efter att ha tätat luckan 3-4 gånger börjar det bli tröttsamt och efterhand så växte luckan och jag fick släppa honom. Sen så är ju mina starter också en katastrof! Så nu vet jag vad jag skall träna framöver när det gäller teknikträning: starter, svängteknik och att våga släppa på utför!