onsdag 12 mars 2008

Arbetsekonomi

Varför är det så sällan man ser träningsprogram som innehåller specifik träning för att förbättra arbetsekonomin? Inspirerad av debatten på Coltings blogg, och det faktum att var och varannan tidning med motion/idrottstema förespråkar olika genvägar och superträningspass till toppformen, måste jag ge min mening om detta tema. De gånger jag har cyklat med (eller kanske snarare försökt hänga på deras rulle) riktigt duktiga cyklister, t.ex. Brian Holm, Frank Höj, Matti Breschel, Kessiakoff, så är det inte hur snabbt de cyklar som imponerar på mig, utan hur "enkelt" det ser ut för dem att cykla så snabbt. Medans en annan tar i med hela kroppen och sliter i styret för att hänga med, så ser det ut som om de sitter lugnt och sansat och får kraften dit den ska - med andra ord så har de en mycket välutvecklad arbetsekonomi. Och detta är ju inget specifikt för cykelsporten utan gäller i princip alla uthållighetssporter (triathlon, löpning etc). Jag tror att en av de främsta orsakerna till att atleter som tränar mycket (>600-800 h/år) blir bra, är att de får en mycket väl utvecklad arbetsekonomi. Och visst hänger allt ihopa, tex högre syreupptag medför att man blir mindre pressad, vilket gör det lättare att hålla en god teknik osv, men jag tror det har mindre betydelse om de kör 4 minutare, 15-15, 30-60, 70-20, 8 minutare eller vad det kör, det viktiga är att de tränar en stor mängd, som genom kroppens unika anpassningsförmåga kommer att ge en bra arbetsekonomi!

Och varför skriver jag då det här? Jo för att jag tyckte det var svårt att komma upp i puls på gårdagens 15-15 intervaller, och att dagens backintervaller mest blev en massa jobbsnack med Christian - men jag har iallafall suttit på cyklen i över 5 timmar under dessa pass!

Inga kommentarer: